Norden har en elbilsmässa, och den heter eCarExpo. Renault frågade om jag ville åka med och prata i deras monter, och passa på att jämföra den gamla Zoen med den nya, och jag kunde inte motstå.
Vips vaknade jag av att väckarklockan ringde i ottan och möttes till min förvåning av en snötäckt Zoe. “Ingen fara” tänkte jag, “det kommer ju inte bli vinter”.
Tji fick jag. Strax söder om Stockholm föll temperaturen till -2, och där stannade den mer eller mindre resten av resan.
Med erfarenheter från förra generationens Zoe i bakhuvudet blev jag rädd att det nu skulle ta år och dar att komma fram – långresor har inte varit Zoens starkaste sida, och än mindre så på vintern. Den nya Zoen marknadsförs inte heller som något järnvägslok.
Men väl ute på motorvägen fick jag ett par rätt trevliga överraskningar. Först och främst: ratten har inbyggd värme. Herregud vilken lycka. Sen märkte jag också av något som Renault kallar en “akustisk vindruta”, på något sätt ska den vara designad för att minimera vindbrus och sånt. Det märks faktiskt. Men mest av allt märktes att den har mer kraft än förra modellen, och det verkar göra att den klarar motorvägshastigheter lite bättre. Plus att den känns mer stabil på vägen.
Med lite minskad känsla av oro svängde jag in på mitt första laddställe: avfarten mot Oxelösund strax efter Nyköping. En Tesla åkte precis när jag kom fram, vilket gjorde att jag direkt fick chans att testa snabbladdningen. Kopplade in CCS-kontakten och hoppade in i förarsätet för att kolla hur blixtsnabbt det går.
Först hände typ ingenting. Efter en stund började den fylla på, och jag tog tid på 60%-61%. När tidtagaruret passerade en minut började jag fundera på om jag hade gjort fel. Vid en minut och 20 sekunder (drygt) tickade den över till 61%.
En stund senare åkte jag vidare och undrade varför man ens brytt sig om att installera snabbladdning. Samtidigt slog det mig att laddning verkar vara en rätt känslig process, och att det låga tempot kan bero på en mängd grejer, och i mitt bryderi uppdagades en annan möjlighet till test: Ionitys snabbladdare vid Mantorp.
Ionity är ett snabbladdningsnätverk som backas av Porsche, Audi, Volkswagen, Ford Daimler och BMW. Syftet är att bygga ut ett europeiskt laddarnätverk med hiskelig laddningshastighet. Vid avfarten från E4 mot Vadstena finns ett gäng laddare uppställda. Med 7 procent laddning kvar svängde jag och höll en tumme för att det skulle gå att få igång laddaren med appen och att det skulle gå snabbare än vid den förra laddaren.
Jag blev faktiskt inte besviken. En laddnings-“session” kostar i dagsläget 80kr, då får man alltså ladda så länge man vill. Här finns också en display som visar hur snabbt bilen laddar för tillfället – perfekt för nördar som undertecknad.
Snabbladdning avklarad. Den här gången tog en procent strax över 30 sekunder som bäst. Dock åkte jag därifrån med en smygande känsla av att det inte bara var laddningen som avgjorde hur snabbt bilen laddade, utan även temperaturen på batteriet…
I Jönköping tänkte jag äta lunch och ladda samtidigt. För att få upp temperaturen i batteriet innan laddning skyndade jag på så mycket som möjligt i uppförsbackarna, slog på all värme och komfort som fanns och skruvade upp musiken (Roadtriptips: Todd Terje – It’s Album Time) till max. När jag svängde av vid max och hittade en Tesla vid snabbladdaren blev jag alltså mäkta besviken eftersom hela min ansträngning varit förgäves.
Sur för att jag för första gången råkat ut för en upptagen laddare (jag har alltid kunnat välja AC-kontakten, här var den dessutom trasig) åkte jag till en mack i närheten som också skulle ha en snabbladdare – även den var upptagen. Jag insåg problemet med att alla äter lunch ungefär samtidigt, och att det blivit något slags standard att kombinera lunch och laddning.
Jag bestämde mig för att köra på med AC-laddaren och hoppas att bilen bredvid skulle åka vidare, men den stod kvar och verkade planera att snabbladda upp till 100%. Inte ok.
Försenad, lite hungrig och orimligt butter över att jag inte fått snabbladdare åkte jag till slut vidare och kom fram till Göteborg med den smutsigaste Zoen på bygget, men ändå nöjd med en bra roadtrip i en överraskande uppdatering av en fullt rimlig bil. Det ska bli spännande att se hur den står sig mot resten på mässan…
